VT-25 är igång

Nu har vi startat upp VT-25 . Förutom att våra deltagare är på plats, så har vår före detta deltagare Jennifer gjort sin PRAO hos oss. För oss i föreningen har det alltid varit viktigt att arbeta med långsiktighet, att få etablera en relation och finnas här även efter avslutat deltagande. Jennifer var hos oss i tre-fyra år som deltagare, sedan följde en period då hon med hjälp av mamma Jessica var medryttare på Ma Dicken. Vårt lilla fina russ blev sjuk och lämnade oss 2023. Jennifer blev tvungen att ta farväl av sin fina kompis. 

Jennifer som kämpat  många år för att hitta rätt sammanhang och en anpassad skolgång har nu landat och skolan fungerar på ett sätt där hon får vara den hon är och utvecklas utifrån det. När vi fick frågan om hon fick göra sin Prao här så blev vi mycket glada och stolta. Vi hade en jättefin vecka. Så duktig tjej som tog sig an alla sysslor i stallet och pysslade och skötte om hästarna. Sista dagen blev det ett ridpass på Cobran. Att rida en travare, är faktiskt en utmaning för de flesta även dem som har ridvana. Cobran är väluppfostrad, inkännade och snäll men hela han är fylld av energi, styrka och framåtanda. Det känns i hela kroppen när man rider honom. Jennifer och Cobran fann varandra och tillsammans blev de ett Team. Tack för denna gång Jennifer, vi är så stolta över dig.

Johnny Karlsson 

19/7 1953 - 28/11 2024

Året bakom oss har varit mycket svårt. För mig personligen men även för stall43.

Den 28 november lämnade vår fina Johnny Karlsson den här världen efter en kort tids sjukdom. Johnny var min make, livskamrat och även arbetskamrat.

Vi: jag, Johnny och Cia startade gemensamt föreningen och har varit samma styrelse i alla år. Johnny bidrog med så mycket. Inte minst att vi fick tillgång till Solvallas stall och fina anläggning tack vare hans långvariga arbete på Solvalla och därav genuina kontakter. Han bidrog med sin kunskap om hästar och trav. Han var inspiration och trygghet för så många deltagare. Tillsammans var vi en bra mix av kunskap, nyfikenhet och vilja att göra det bra för andra. Johnny var den som kom på idén att försöka få ATG att sponsra oss. Och just dem blev ju så stor betydelse för vår verksamhet. Det var hans kontakter igen som stärkte våra möjligheter.

Efter några jättefina år på Solvalla, flyttade vi ut till gården och Johnny byggde det stall vi tillsammans ritat anpassat för vår målgrupp. Vi tog emot sammanlagt 74 familjer på gården under sex minnesvärda somrar. Förutom dem har vi haft många deltagare under åren som kommit både från Stockholm och runtom Norrtälje.

Det känns overkligt och smärtsamt att Johnny inte är med oss längre. Han är så oerhört saknad. Vi är så vana allihop både deltagare och medarbetare att han alltid finns här någonstans på gården och fixar med något eller tar sig en stund och snacka med deltagare eller anhörig. Nu blir det tufft för oss alla, tomheten efter Johnny kommer inte att gå att ersätta. Det viktiga är att vi pratar om honom, minns alla fina stunder, gråter och skrattar tillsammans.

Johnnys önskan var att vi ska driva föreningen vidare, han ville inte att allt arbete vi lagt ner skulle vara för gäves. Det kommer det inte att vara. Vi kommer göra allt för att fortsätta arbeta för vår målgrupp. Men vi kan i dagsläget inte riktigt lova hur fortsättningen kommer se ut. Vi öppnar i alla fall upp nästa termin i februari.

Autism & Hästar - Stärkt för Livet

Det är titeln på en bok som kommer 2025. Jag har skrivit på den i 2-3 år, den handlar lite om mig, lite om min dotter men framförallt om vårt arbete i stall43. Hur vi har formats och arbetat fram sätt som fungerar och som vi vill dela med oss av. Den handlar också om travhästar och lite hjälp på vägen att förstå dem och tips hur man kan arbeta tillsammans med dem.

Johnny var stolt över den här boken och peppade mig hela vägen. Jag hann läsa det mesta för honom. Vi grät tillsammans av lycka och en del förvåning över att inte riktigt förrän då förstått vilket bra team vi varit och vilket viktigt arbete vi utfört.

Just nu är det tungt i hjärtat för oss här hemma på gården. Vi kämpar på och tar en dag i taget. 

Men jag vet, Johnnys ande kommer för evigt att leva kvar i Stall43.

/Cissi

Länk till Johnnys minnessida 

Det här är Cobrans hage på Solvalla för 10 år sedan. Han ställde upp på en kort reklam för TV, som tack fick vi den här magiska filmsnutten på vår hjälte som gärna visade upp sig för TV-teamet. (Vi trodde för några år sedan att den raderats av misstag, idag kom den åter av en tillfällighet).

Njut och dra på rejält med ljud.

Cobran we love you!

Vi vill skicka ett tack till vår nya sponsor RS Mustang som nu  levererar allt strö till våra fina hästar. 

Tusen Tack, det betyder så mycket för oss!

Nu hälsar vi våren välkommen, som vi längtat.

/Anna, Cissi och Johnny

Igår 8 april var en mycket vacker vårdag, ja den första riktiga kan vi väl lätt säga efter en lång och kämpig vinter. Just den här dagen hade vi äran att ta emot det här gänget från Wången. Där de går kursen "Tilläggsutbildning i Hästunderstödda Insatser". Vi känner oss glada och hedrade att vår förening är med och bidrar till kunskap och inspiration på deras fortsatta resa.

Vi önskar dem stort Lycka Till!

ATG 50 år

Vi hade äran att bli bjudna till Gothenburg Horse Show där ATG i samband med att de firar 50 år hade en välgörenhetsauktion. Konstnärer hade blivit inbjudna, bidragit med sina verk och skänker vinsten till valda föreningar. "Vår konstnär" heter Lena Furberg och är den som tecknar söta lilla Mulle. Hon har skänkt en jättefin målning med tema "Ingen dröm är för stor" och valt stall43 som mottagare. Vi är så glada och tacksamma för det. 

Blandade bilder från Gothenburg Horse Show

Vintervila

Vintervilan vi haft december-januari var välbehövlig för både hästar och oss människor på gården. Vi kan se tillbaka på ett 2023 som var tufft på flera sätt. Vi tog farväl av våra vänner Ma Dicken och Turner. Johnny blev allvarligt sjuk och likaså vår nya häst Valle och allas vår lilla kisse Maskot. Vi hade en del bortfall av deltagare i stallet på grund av, även där, olyckliga omständigheter med sjukdom och svårigheter att få ihop personalstyrka.

Nåväl, vindarna vänder, steg för steg åt rätt håll. Johnny har piggat på sig. Valle är helt återställd. Vår Maskot har en nervskada som påverkar hans bakben. Han är numer en funktionsnedsatt katt. Med hans envishet och starka viljan så har han skapat sig ett "nytt" kattliv. Fånga råttor och fåglar är numer något han får drömma om men han mår som en liten prins på sitt lilla sätt.

Något som glatt oss väldigt mycket är att vi till slut fick låna marken som gränsar till vår. En hel härlig äng, här har Johnny byggt två fina hagar. Meningen är också att vi ska kunna köra och rida i ett spår utanför. Hästarna älskar sina nya hagar och har nu blivit mer en flock som de ju älskar att vara(tyvärr kan de inte gå ihop eftersom Cobran och Valle vill vara kungar båda två).

En utbildningskurs hann vi med under vintervilan. Det var Valle och Cissi som åkte iväg till Grindtorps Gård en helg för att vara med på tömkörningskurs med Anders Eriksson. Så himla bra, nu har vi nya verktyg för att lotsa Valle vidare för att hitta sin balans och nya rörelsemönster. Så han kan känna sig trygg i sin nya roll som terapihäst. Fransmannen skötte sig exemplariskt!

Nu första veckan i februari har vi startat upp vårterminen. Vi har vår fina medarbetare Anna Smedmark som gästarbetare här två dagar i veckan. Anna arbetar annars som sjuksköterska inom psykiatrin i Norrtälje. Vi har varit i en mellanperiod vad det gäller utvecklingen och fortsatta uppgifter för stall43. Nu börjar nya vägar och idéer ta form. Vi planerar för att stall43 ska samarbeta med en Daglig Verksamhet som på olika sätt ska ta del av gården både vad det gäller hästverksamhet, ateljé, gaming, snickeri, hundar, poolbad, naturpromenader med mera. Vi är taggade för den här nya inriktningen som fortfarande är i sin linda. Vi kommer att berätta mer framöver. Stall43 öppnar även upp för att ta emot studiebesök, något vi är glada för att få ställa upp med. Bland annat kommer ett gäng från utbildningen på Wången som inriktar sig på HUI, Hästunderstödda Insatser. Vi kommer även att delta i ett projekt som Norrtälje Kommun håller om Psykisk ohälsa.

Den 21 februari åker vi ett gäng; Cissi, Anna , Johnny till Göteborg. Här firar ATG 50 år, i samband med Gothenburg Horse Show, med vernissage med inbjudna konstnärer som fått välja olika teman till sina målningar, alla som har med hästar att göra. Konstnären väljer sedan vilken förening de vill skänka sina eventuella sålda alster till. Vi är en av föreningarna som är inbjudna till det här. Vi är otroligt tacksamma och glada för det här. Och stolta att få vara med på plats. En rapport om ATG:s fina initiativ kommer framöver!

Vi kan berätta att det längre fram kommer en ny bok "Stärkt för Livet" som handlar om att bemöta barn och unga med autismspektrumdiagnoser. Och hur vi kan ta hjälp av våra fina hästar. Boken bygger på mångårig erfarenhet om autism och hästar och hur vi arbetat fram ett sätt att skapa en fristad här hos stall43. Boken innehåller även en hel del berättelser om våra möten med våra deltagare här under 12 års tid.

Nu släpper vi in det nya ljuset som februari bjuder på och jobbar på att göra varje dag så bra som det bara går.

Fina vinterbilder från Nyckelby!

Juli bjöd på sol, bromsar, bad, getingar, bruna gräsmattor men framförallt många vackra sommarkvällar innan det där regnet som vi ju så gärna ville ha kom. Vi blev bönhörda och fick så vi teg :).

Djuren har vilat upp sig; Chili tränar på att våga gå på nya hästbussen, Valle charmar oss alla utom stallkompisen Cobran som har svårt att smälta att det ska stå en snygg fransman i stallet.

Cobra och Totte och vi alla på gården hade glädjen att få besök av en gammal vän som deltagit i "En vecka i Roslagen" flera somrar. Nu hade lilla tjejen blivit stor och vi kände oss hedrade att hon ville komma och hälsa på oss med pojkvännen. Tack fina Turid!

Vi har en 70-åring på gården. Det är Johnny som blev firad.

Hundarna mår riktigt bra, Rakaz tar sin roll som gårdshund på fullaste allvar men helst vill han nog vara en liten hund som sitter i knät på någon och pussas.
Dessvärre har vår älskade Maskot drabbats av en jätteallvarlig sjukdom, Vingelsjukan. Han klarade livhanken men nervsystemet är skadat och han kommer aldrig bli den fria själ, jägare och utekatt han alltid varit. Han håller sig mest inne men kämpar på allt han kan för att klara vardagen. Vi har bestämt att han så länge han vill får leva sitt liv med en funktionsnedsättning. Han är vid gott mod och verkar inte alls ha någon tanke på att ge upp.
5:e augusti körde vi igång terminen, vi var tidiga i år. Framför allt för att vi hade förfrågan och dem som längtade att få komma igång. Det kan vara svårt när man har en autismdiagnos med uppehåll i de vardagliga rutinerna. Vi gläds åt alla som är tillbaka. Vi hade också lite sommardeltagare men i väldigt liten skara i år. Hästarna behövde vila precis som övriga varelser på gården.
Men nu är vi redo och laddade!

Tack Linnéa Skogh för de här helt magiska bilderna på Turner och Ma Dicken. 

Vi är alldeles rörda. 

Ma Dicken

Ma Dicken

Lilla gumman; vår allra ljuvligaste lilla ponny, vår bästa vän, vår ultimata terapiponny, vår coola ponnytravare, vår alltid inkännande lilla häst. Du som alltid ställde upp, alltid var snäll, alltid hjälpte alla att känna att de kunde, att de vågade, som alltid samspelade och ville få det att bli rätt. Du vår lilla ponny som alltid väntade in och alltid hade tålamod, förståelse och ett evigt stort hjärta, inte bara för oss människor utan även för alla dina hästkompisar.

Min lilla gumma jag saknar dig så. Vet faktiskt inte hur jag ska vänja mig att du inte är där i stallet med mig, som du alltid varit, i alla lägen.

Samtidigt vet jag att du hade det så svårt och smärtsamt i perioder sista åren. Du kämpade med den fruktansvärda sjukdomen Fång. Sista året var tufft för dig och det konstaterades att du hade kronisk fång/hovbensrotation(lindrig), enligt specialister skulle du kunna få ett något begränsat men ändå OK liv. Vi ville så gärna tro det. Tills du häromdagen fick ett akut fånganfall. Smärtan var hemsk och vi visste att vi måste hjälpa dig att vandra vidare till andra världar.

Nu är du där någonstans, utan smärta och väl omhändertagen av Turner. Ma Dicken vi älskar dig och du finns för alltid i våra och så många av de barn och ungas hjärtan som passerat här de senaste 12 åren.

Vila i frid vår fina lilla Ma Dicken, du finns för evigt i våra hjärtan.

20 mars

Turner

TurneTrTURNER

Idag är en tung dag, en svår dag, en vemodets dag. Igår strax för midnatt vandrade vår vän Turner vidare till andra världar. Vi visste sedan en tid tillbaka att hans dagar var räknade men att vara hästägare och ansvarig för en levande varelse som vi högaktar och älskar är svårt. Att ta det där beslutet är ett ansvar man måste och samtidigt fruktar. Turner tog beslutet åt oss, naturen gör så ibland, sa vår husveterinär klokt.

Turner somnade i sin box omgiven av oss och sina hästkompisar. Mitt hjärta blöder, huvudet dunkar och hela kroppen gör ont. Det går aldrig att förbereda sig. Han har varit hos oss i snart 10 år. Jag kan inte nog hylla och berömma honom. Vad är rosetter, vad är storvinster på travet, vad är vinst i Grand Prix hoppning osv,  märkvärdigt visst men inte i jämförelse med vad Turner gjort sedan han kom till oss, tycker jag. I snart 10 år har han arbetet som terapihäst. Han har gett så mycket glädje, mod, styrka, kunskap och nöje till allt från små barn som fått uppleva sitt första äventyr med en häst till vuxna som övervunnit sin rädsla att sitta på en hästrygg.

Turner har funnits, burit och stöttat så många barn och unga framförallt med Autismdiagnoser. Han har gjutit mod i så många, han har bjudit på meningsfulla stunder, han har älskat alla äventyr i skogen, han har lärt så många grunderna till att kommunicera och samspela. Han har funnits där för de som vill gå mysturer runt i Lohärad, för de som vill leka flygplan på hästryggen och för dem som vill sitta baklänges. Han har travat med bakom körande ekipage både på travbana och i skogen. Han har lärt flera ungdomar att våga galoppera. Han har funnits där för dem som aldrig trodde de vågade någonting men som litade på honom och kunde växa med det, bli gladare och stärkta inombords.

Turner du har berört så många, så speciell individ som du var.

Turner släppte inte in så lätt. Jag själv hade svårt att få komma nära de första åren men vi blev ett bra arbetsteam. Han var otroligt ambitiös och plikttrogen sin arbetsuppgift som terapihäst. Han litade alltid på mig och gav allt till den som befann sig på ryggen. Lämnade jag över ansvaret till deltagaren kunde han busa lite genom att bara göra det han själv ville men aldrig på något dumt sätt, alltid med glimten i ögat.

Han hade en del krämpor och fick regelbunden hjälp av tandläkare, veterinär och massör Han svarade bra på träningen han fick, på medicinerna och all kärlek som alltid funnits från oss i familj/personal och ni alla andra fina som hjälpt oss att hålla honom i god form och såklart från alla deltagare som alltid beundrat och älskat honom. Alla hade respekt för honom och att bara se på den vackra individ han var gav ro till själen. Han berörde så många och alla som kom honom nära hade sin alldeles egna relation till honom.

Han släppte in mig i sin sfär de sista åren, han lät mig sköta om honom och ge honom all den omsorg jag ville ge honom. Han tog emot och litade på mig. Nu sista året har han levt som heltidspensionär. Han har fått kortare turer i skogen och promenader. Det har varit ett skönt liv för honom. Han har vakat över flocken, alltid tagit det ansvaret och alltid väntat in den som är ute på jobb utanför gården.

Sista månaderna var Turner trött, vi har vetat att snart är det dags. Alla vi som bor och jobbar på gården har borstat, pysslat och gosat dagligen. Igår tog hans tid på jorden slut.

Jag hade äran att få sitta bredvid honom i några timmar innan veterinären kunde komma. Det var fint, han var trygg och lugn. Hela hans flock fanns där för honom. Turner bestämde själv, veterinären gav honom lite hjälp sista biten.

Turner du byggde stall43 tillsammans med oss, minnet av dig finns för evigt i så många hjärtan. Mimi, min dotter, sa till mig att du är hos Cosmo nu, (vår gamla hund), jag håller med henne, ni finns där någonstans våra älskade vänner, belönade med evigt gröna ängar och evig frid. Mimi, som är en klok tjej, sa på morgonen – mamma du måste trösta de andra hästarna nu. Jodå jag tröstade dem och de tröstade mig.

Turner, du är vår hjälte och du fattas oss.

Vi älskar dig.

Cissi/din matte och arbetskamrat för alltid.

Tack för allt Turner

Det händer på Stall43

Egentid för Föräldrar

Ett nytt projekt riktat till er föräldrar

Quiz & Gaming på Stall43

Nu startar en alldeles ny aktivitet hos oss. Vi söker tre ungdomar till denna aktivitet.

Nya medlemsbladet är ute, 

massor av nyheter!!

Följ länken till 43:an här!

Läs om vår nya personal och mycket annat i nya bladet!!

Den här veckan anordnar HORSES FOR HAPPINESS Pride Racing. 

September månad kommer att gå i regnbågsfärger för trav- och galoppsverige. Ett antal kuskar kommer att köra/rida lopp i regnbågshjälmar, och tre banor kör tävlingsdagar tillägnade Pride Racing. Det kommer att hållas välgörenhetsauktioner och Vi är en av de lyckliga donationsmottagarna!! 

Torsdag den 30/9 kommer vi också att tillsammans med och med hjälp av Horses for happiness sponsra ett lopp på Åby!  Den här föreningen vill verka för inkludering inom hästsporten, det är viktigt och stärker även oss och vår målgrupp! 

Läs mer på deras hemsida!

EN VECKA I ROSLAGEN

En vecka i Roslagen

Vi har som vanligt haft en underbar sommar med våra fina familjer som bott i stugorna. Sommaren har varit varm och vacker. Många bad i poolen och mycket hästpyssel har det blivit. Hästarna har kämpat mot bromsarna men har mestadels fått vara ute nattetid och inne i svala stallet under de varma dagarna. Vi vill tacka alla familjer som varit med oss på detta fantastiska projekt som vi nu haft i sex år! Vi har haft turen att träffat ett 50-tal familjer från olika delar av vårt land. Det har alltid fungerat så bra och vi tycker det verkar som alla har trivts väldigt bra. Vi har lärt oss mycket och försökt utveckla oss något varje sommar. Många familjer har också återkommit. 

Nu har vi beslutat att lägga En vecka i Roslagen på hyllan. Vi står inför lite förändringar i föreningen och vill därför ta oss tid att utforma verksamheten på ett sätt som är genomförbart för oss som driver föreningen. Som bygger på hållbara ekonomiska samarbeten för att det ska bli möjligt för oss att driva gården vidare i den autismvänliga anda vi så gärna vill.

Vi kommer att uppdatera hur vi går vidare. Det är ju väldigt troligt att En vecka i Roslagen återkommer som aktivitet om ett par år men kanske i en lite annan form.

Vinterlov

Kolla här! Artikel om oss i Hippson

Denna föreläsning kunde tyvärr inte genomföras pga Covid 19. Vi ber att få återkomma på samma tema men med en webbaserad föreläsning!

Stall43 anordnar Föreläsning/diskussionsforum inkl. lättare förtäring

Pedagog Åsa Mächs delar med sig av sina erfarenheter om Autism i skolvärlden

Lördag 19/9 kl.12-16

Plats: Nyckelby 45, Norrtälje

Coronaanpassat: 10 platser-först till kvarn gäller

Pris: 350 kr, med stöd av Arvsfonden

Anmälan: stall43.trav@gmail.com

SYFTE med föreläsningen

• Vägledning och inspiration för föräldrar att ta med sig hem

• Törs jag lita på mina egna instinkter för att stå emot andras okunskap?

Artikel i Expressen 28/8 

En vecka i Roslagen 2020

I år var första sommaren som jag jobbade under "En vecka i Roslagen" då 2 familjer åt gången bott på gården, sammanlagt 14 familjer. Det har verkligen spännande att lära känna familjerna som kommit, det blir liksom en särskild atmosfär. 

Det har blivit många rid- och körturer, men vi har också haft hästpyssel och smörjning som regelbundna aktiviteter (där jag tycker mig ha förstått att hästpysslet var mysigast). Även föräldrarna har fått prova på "hästpromenad/tid för återhämtning", något som flera nappade på och tyckte var givande. 

Vi har också haft extra hjälp av Hanna som praktiserat hos oss i två veckor, tack för fint jobb med hästarna och allt som hör därtill!

I början av sommaren kom även ATG och filmade, håll utkik här eller på facebook/instagram!

Terminsavslutningar och sommarfint

Nu har vi haft avslutningar för alla våra fantastiska deltagare. Det har varit så roligt att få lära känna er under året! Det är onekligen lite tomt i stallet denna vecka, men jag hoppas verkligen att ni får ett härligt sommarlov!

Nästa vecka kan man säga att sommarsäsongen börjar officiellt, då kommer de två första familjerna och flyttar in i stugorna, det ser vi fram emot!

Vår

Den här tiden är fantastisk när man är i stallet. Det har börjat grönska i skogen och fågelkvittret ligger liksom konstant - och de flesta insekter som annars kan störa både hästar och deltagare har ännu inte vaknat.

Verksamheten är i full gång och vi är tacksamma att vi kan ha öppet trots rådande läge i och med corona. Det nya projektet hästpromenad/tid för återhämtning, som riktar sig till föräldrar till barn som har autism, har startat upp och är inne på fjärde veckan.  Hör av er om ni är intresserade av detta!

Glad Påsk!

10.04.2020

Nu i april kunde vi äntligen välkomna alla deltagare tillbaka efter att ha pausat verksamheten på grund av förkylningssymtom hos personalen. 

Det är roligt att vara igång igen och lite extra härligt nu när våren har kommit till gården! Detta syns på Turner, som nu fäller ordentligt och den lite mörkare sommarpälsen kommer fram.  

Med hjälp av Cobran kan vi även hålla en bra distans till varandra i stallet om man är två stycken. Så kallad hästunderstödd distansering.  

Glad Påsk önskar vi på Stall43!

Februari 2020

Ny termin, nytt material och utprovad utrustning!

Med nytt material har vi fått ytterligare möjligheter att variera ridövningarna på banan. Cavalettibommar kan användas för markarbete med hästarna och för att göra olika rid- och körvägar som ställer krav på kommunikation och hjälper för att komma rätt. 

Med bidrag från Luciafonden har vi även kunnat köpa en ny sadel åt Cobran. MustangSaddlery kom till gården och provade ut en allround-sadel som passar Cobran perfekt! Med åldern har Turners rygg förändrats och westernsadeln från tävlingsdagarna passar inte längre. En sadel skänkt av Anna Tillaeus stoppades om och passar Turner och hans rygg fint.

Nu börjar också hästarna att fälla vinterpälsen - ett vårtecken! 

Vinteruppehåll 

31.01.20

Hästarna har haft ett välförtjänt vinteruppehåll. De har fått ta det lugnt, men också kommit ut på äventyr längs vägar och stigar. Totte har jobbat vidare med tömkörningen och Chili blir allt mer bekväm med vagn på banan. 

Nästa vecka börjar vårterminen 2020, något som vi alla är laddade för. Det ska bli roligt att välkomna alla deltagare tillbaka!

STALL43 fick stipendium

8.12.19

Höstterminen i full gång

21.10.19

Hej! Nu har jag äntligen fått träffa alla deltagare och komma in i verksamheten här på Stall 43. Vi är igång med äventyr på hästryggen ute i skogen, ridning och körning på banan, och att umgås med våra fina hästar i stallet. 

Hittills har hösten bjudit på soliga, färgsprakande dagar men också en hel del regnrusk. Den som varit mest besvärad kan vara Cobran - som inte alls är vidare förtjust i regn. 

Vi har också hälsat Chili välkommen, den 1-åriga unghästen som kommit ända från Italien. Hon är numera hemmastadd på gården och har MaDicken som hagkompis. Även i hönshuset har vi fått tillskott av den lilla grå dvärghönan och hennes 4 kycklingar.

/Matilda

TERMINSAVSLUTNING

3.12.2018